En besiktning genomförd

I fredags hade jag tagit ledigt för att besikta lastbilen, besiktningen var bokad i Varberg till kl 12:50. Kvällen innan tog jag en tur till besiktningsplatsen för att bekanta mig något med vägen, bilen gick som smort! När jag kom fram upptäckte jag att det rann vatten ur kylaren, det hade till och med stänkt upp på framrutan... Dessutom läckte det bränsle från skruvarna som håller fast de två bränslefilterna (som jag nyligen bytt, mer om detta följer!). Klockan närmade sig nio när jag kom hem igen, efter att ha fyllt på vatten på Shell i Lassabacka.

Under natten fick en spann stå under kylaren, se Figur 1.

Figur 1: Det som runnit ut under natten.

På fredagsmorgonen, efter att ha gått upp i ottan (kvart i sju), tog jag och Lynn oss en tur till Swedol och köpte kopparbrickor till filterskruvarna, en dunk glykol samt två flaskor kylarcement. Efter att ha fyllt på nytt kylarvatten och varmkört motorn hälldes kylarcementen i -- och efter ett par minuter var läckan historia! Hurra! De nya kopparbrickorna gjorde även de susen, inget mer bränsleläckage.

Klockan hade hunnit bli tolv, och det var dags att köra iväg, med en viss nervositet innanför västen. Jag kom fram 12:35, registrerade mig och väntade. Trycket i framkretsen sjönk som det brukar... 12:55 blev det till sist min tur!

Den mest rigorösa besiktning jag varit med om följde, kontroll av dörrar, hjullager, bromsarmar, bromsklockor, fjäderblad, motorrum, svettningar o s v... Den varade i ungefär en timma, och det var mer än en gång jag vill skrika ut: "Men slå inte där, det kan ju gå sönder!".

Domen

Bromsarna klarade sig, om än på håret, puh! Tre fel hittades dock:

1) Säkerhetsspärr dörr, båda sidor, osäker funktion
2) Motor, oljeläckage
3) Däck, ett st, mönsterdjup för litet

"Ägaren är ansvarig för att felen åtgärdas snarast. Fordonet behöver inte återkomma till en ny besiktning."

Hurra!

Figur 2: Ett st däck med för litet mönsterdjup. Var köper man nya däck?

En andra parentes

De fem senaste besiktningstillfällena har besiktningsmannen påpekat för mig att min vänstra drivknutsdamask är sönder, och de senaste fem gångerna har jag även nickat och sagt "Oj, det skall jag genast fixa!". Endast den första gången var jag ärlig, mot bättre vetande. I ungefär ett år har Saaben "skronkat" vid högersväng och på sistone har det blivit värre och värre. En varm helg i juni var det till sist dags för äventyret -- att byta drivknut på en Saab 900!

Figur 1: Vad ett drivknutskitt från Biltema innehåller.

1. Lossa hjulmuttrar och mutter på drivaxel. Mycket bra med grova verktyg här!

2. Hissa upp bilen och ta bort hjulet, se Figur 2.

Figur 2: Hjul borta, muttern på drivaxeln borta.

3. Demontera bromsok och bromsskiva, götta sig i all rost som faller loss. Se Figur 3.

Figur 3: Navet syns.

4. Lossa nav och styrdel från länkarmarna, bonka försiktigt ut den gamla drivknuten ur navet. Fjädern är ihopdragen med ett par för uppgiften lämpliga fjäderihopdragare, se Figur 4.

Figur 4: De undre bultarna satt som tusan i länkarmen, men det gick bra att låta sakerna hänga på 3-kvart.

5. Nästa steg är att med en låsbrickeihoptryckare trycka ihop låsbrickan inuti drivknuten, samt försiktigt dra loss den från drivknuten. Genom att surra fast drivaxeln med najtråd i stötdämparen kan man enkelt dra loss yttre drivknuten, se Figur 5 och 6.

Figur 5: Drivaxel surrad. Smutsig drivknut skådas.

Figur 6: Låsbrickan som skall expanderas för att drivaxeln skall släppa. Var tvungen att fila till verktyget något för att få riktigt platta spetsar på det, annars gled det bara av brickan.

6. Rengör drivaxeln, smörj in den nya drivknuten med det medföljande fettet och ploppa den på plats, se Figur 7. Glöm inte att trä på den nya damasken först dock ...

Figur 7: Blank och fin, ännu inte infettad drivknut.

7. Fäst damasken med klämmor och sätt ihop hela kittet igen i omvänd ordning. Klart! Se Figur 8.

Figur 8: Så nytt och fint det blev.

Coming up: Den 18/6 är det besiktningsdags för lastbilen! Spänningen stiger... Reportage utlovas.

Ett första underhåll

En av punkterna på ToDo-listan har varit att byta olja på lastbilen, och just byta olja brukar ju vara något av det första man gör när man köpt en nygammal bil. Något som hållt mig tillbaka något vad gäller bytet har varit avsaknaden av dokumentation, främst i form av instruktionsbok. Hur sjutton byter man olja egentligen? Vad för filter skall bytas? Hur mycket olja går åt?

Tips fanns att hitta på lastbilsforumet, men efter att ha mailat Scania och frågat snällt har jag nu faktiskt en instruktionsbok till min L80! Tusen tack till Thomas Lindblad på Scania för detta. Exemplaret jag fick är från -68, och verkar vara ett exemplar för granskning för det innehåller handskrivna kommentarer och en del halva meningar, men vad tusan!

Hur som helst, det som behövs för att byta motorolja ser vi i Figur 1 nedan. Reservdelarna köper man hos Scania på Exportgatan, oljan och verktygen på Swedol.

Figur 1: Det som behövs. Oljefilter för turbon, två O-ringar till olje-centrifugen (vilken skiljer smutspartiklar ur oljan med hjälp av en roterande trumma), 20 liter motorolja, instruktionsbok samt ett urval stora verktyg. Med på bilden är dessutom två bränslefilter, men det tar vi en annan dag.

Steg 1. Läs och begrunda manualen, Figur 2.

Figur 2: Manualen. Notera de tidstypiska illustrationerna.

Steg 2. Lokalisera oljepluggen och turbofiltret, först skall ju oljan ut. Se Figur 3. Motorn rymmer tydligen runt 16 liter olja, så det gäller även att ha några tomma dunkar redo. Någon hade försökt lossa pluggen vid ett tidigare tillfälle, men bara lyckats med att ha sönder hylsan (som man kan ana i figuren). Jag försökte lossa pluggen med en rörtång, men det var hopplöst. Jag tog fars största skiftnyckel och försökte lossa bulten som pluggen sitter i, men det var också hopplöst, även med slägga.

Figur 3: Turbofilter och (småröten)oljeplugg.

Steg 3. Skaffa rediga verktyg, i det här fallet en 41mm hylsa, se Figur 4. Med riktiga doningar gick det som en dans: krafthylsa, spärrhandtag och en meter hävstång lossade bulten utan problem.

Figur 4: 41mm hylsa + spärrhandtag. Spärrhandtaget fick jag på Scania reservdelar i Göteborg!

Steg 4. Tappa ur olja (med rediga gummihandskar på). Jag hade inte varmkört motorn innan, men lät oljan rinna ur någon halvtimma istället. Efter att ha rengjort pluggen med lacknafta och tryckluft tejpade jag några varv gängtejp runt, se Figur 5. Skruva tillbaka pluggen.

Figur 5: Turbofilter ut, plugg in. Tratten övervakar.

Steg 5. Plocka cyklonen, se Figur 6.

Figur 6: Den roterande delen i cyklonen är utplockad.

Steg 6. Öppna och rengör cyklonen, se Figur 7. På kanterna sitter ett 6-7 mm tjock lager med slam, konsistensen påminner om saltlakrits. Skrapa bort med morakniv, rengör till sist med bromsrengöringsspray.

Figur 7: Lakrits? Min trackrecord till trots kunde jag faktiskt hålla mig från att smaka. Det är alltså den här burken som roterar genom att olja pressas igenom ett par munstycken på undersidan. Orenheterna slungas då ut och fastnar på väggarna.

Steg 7. Ersätt packningarna. Inse att det bara är den lilla packningen som passar -- den stora jag fick var alldeles för tunn för att passa? Spara den till framtida projekt. Se Figur 8. Burken skruvas försiktigt ihop och sätts tillbaka i bilen. Skruva även dit det nya turbofiltret.

Figur 8: Ren, hel och med ny packning.

Steg 8. Fyll på med ny motorolja, ett viktigt steg man inte bör glömma! Jag hade valt mineralolja från Q8, T500 15W-40, för tunga fordon. Som sagt skall motorn enligt manualen rymma 16,5 liter, men jag tyckte det krävdes mer än så för att komma upp till övre markeringen på stickan.

Steg 9. Enligt instruktionsboken innehåller även luftfiltret c:a en halv liter olja som bör bytas. Oljan i filtret suger tydligen åt sig löv, damm och annan smuts, detta istället för ett vanligt filter i filtermaterial. Se Figur 9.

Figur 9: Luftfilterinsatsen urplockad. Svart motorolja i botten, full med löv och sand.

Steg 10. Rengör insats och filterbädd med "dieselbrännolja", enligt manualen, hur miljövänligt det nu är? Jag följde dock instruktionerna till punkt och pricka och blåste till sist rent med tryckluft, resultatet blev skinande rent -- se Figur 10.

Figur 10: Rent filter.

Steg 11. Montera tillbaka filterlådan och fyll på med cirka en halvliter motorolja upp till den röda markeringen.

Klart! Nästa gång skall vi byta bränslefilter, men inte med vilka filter som helst...

En parentes

Jag har inte bara en lastbil, utan även en Saab 900 -89 också. Dagen innan skärtorsdagen, grönonsdagen, upptäckte jag under en biltur att saaben slutat låta när jag blinkade för att svänga. Den hade även slutat blinka, vilket inte gjorde saken bättre.

Säkringarna både till blinkers och varningsljus var hela, så jag började misstänka blinkreläet, alltså reläet till de så kallade färdriktningsvisarna. Enligt min verkstadshandbok från Haynes skulle det finnas ett relä men det stod inte var. Som tur var hade min mor ett par år tidigare köpt en bok för auktoriserade verkstäder som i detalj beskrev hela elsystemet och dess komponenter, dessutom med bilder på allt. Reläet satt under instrumentpanelen, givetvis.

Efter att ha pillat bort mittkonsoll och undersidan av instrumentpanelen hittade jag reläet, se Figur 1.

Figur 1: Blinkreläet isärplockat. OBS att det inte sitter en NE555-krets i originalutförandet, det var ett kreativt förslag till lösning från en vän till familjen.

Lamporna blinkade när man drog reläet med fingret, så slutsaten blev att reläet var dött. Var skall man då hitta ett nytt relä på skärtorsdagen, eller ännu hellre på långfredagen? Svaret är: hemma!

Kreativt förslag #2: använd ett gammalt Volvo Amazon-blinkrelä istället! Det hade visserligen bara två terminaler och var runt och inte svart, men vaddå? Se Figur 2.

Figur 2: Under instrumentpanelen (där det var blött! Skall det vara det?) ett Amazonrelä.

Reläet fungerade alldeles utmärkt! Färdriktningsvisarna blinkar lite snabbare än vanligt, och reläet är inte lika ljudligt som det ursprunliga, men det är ju detaljer.

Annars så verkar Swedol (min nya favoritbutik) ha överkomliga blinkrelä här.

En påsksmällare

På skärtorsdagen var det dags - dags att efter ett antal månaders väntan se hur 40 år gammal teknik hade stått sig mot den snörikaste vintern i mannaminne!

Efter att ha spenderat torsdagseftermiddagen med att pilla av presenningen och disassemblera träställningen var det på långfredagen äntligen dags att se om bilen skulle starta. En snabb koll gav att kylaren inte hade så mycket vatten i sig? Vad hade hänt med det? Jag valde att inte oroa mig för det, utan fyllde på med lite glykolblandning. Batterierna, som hade underhållsladdats av mor och far under vintern, ploppades i och torrbollen ploppades ur.

Huvudströmbrytaren vreds om, nyckeln vreds om... startknappen trycktes in! Se Video 1.

Video 1: Första starten efter vinteridet.

Hurra! Med lite gaspådrag så startade den till sist fint. Lät och luktade som den skulle...

När den stått och hämtat sig en tio minuter var det dags för premiärturen -- stilla undrade jag om bromsarna hade satt sig? Se Video 2.

Video 2: Första turen efter vinteridet.

Hurra igen! Parkeringsbromsen släppte, färdbromsen tog (dock med lite initial gnissel), och allt var glatt och fint.

Nästa anhalt: byta olja! (eller möjligtvis hitta läckan i bakkresten? (eller läckan i hytten?))

En skandal i vardande

Eftersom jag är besatt av min lastbil ligger det naturligt för mig att försöka hitta reservdelar, dokumentation och annat gott till lastbilen när helst jag kan. Bland annat söker jag varje kväll, innan jag går till sängs, igenom bland annat blocket på jakt efter potentiella prylar att hamstra. Döm om min förvåning när jag igår kväll såg följande mycket bekanta objekt, se Figur 1.

Figur 1: En bekant bild.

Man tycker ju i alla fall att snubben kunde frågat om lov innan han tog min bild. För övrigt utlovas en kran-special snart - stay tuned!

En vinteruppdatering

I vinter har det inte hänt så mycket, jag har mest laddat för att i en fullkomlig explosion av kreativitet ta mig an lastbilen vid första skymten av sol! Just nu är lastbilen insnöad hos mor och far, se Figur 1.

Figur 1: Snön har lagt sig överallt.

Kollegor och vänner har dock varit behjälpliga med tips om var jag kan finna reservdelar, det senaste tipset var att det stod en gammal Scania nära Råda säteri och möglade! Jag och Lynn tog vägen förbi, och sure enough, där stod rackaren - se Figur 2.

Figur 2: En grön snarlik lastbil. Notera mattan under bilen!

Bilen visade sig vara en Scania L81 från -77, ganska kompetent utrustad med drag, plogfäste, kran och tipp. Min lastbil bleknar i jämförelse, sånär som på en punkt... att den faktiskt funkar! Närmare inspektion gav att dieseltanken hade blivit bortmonterad (stöldskydd?) samt att drivaxeln saknades (fallit av?), se Figur 3.

Figur 3: Allt det göttiga har runnit ut ur differentialen.

Hade jag haft en gård hade jag nog lagt ett bud!

Update 2010-03-14:

Lastbilen har rönt pressens intresse: skandalen i Mölnlycke.