måndag 2 november 2009

En sammanställning

Nu när lastbilen är parkerad för vintern, vad skall man då ta sig till? När man sett Duel, Convoy och Le salaire de la peur fyra gånger om och träsmaken av den alldeles för stora plånboken börjar göra sig påmind? Då är det dags att köpa en ny växelspaksknopp eller kanske ett tryckluftshorn!

Figur 1: Jag behöver t ex en sådan här pinne till andra sidan.

Var hittar man då delar till sin gamla Scania? Jag har sökt på nätet och bläddrat igenom ett antal nummer av Trailer, och kommit fram till följande lista över prospekt. Än så länge är de oprövade av mig, men någon dag vore det nice att ta en tur till tippen!

Bilglas till Scania och Volvo: Veterania, 0121-42110, 0704-942110
En skrot med många delar: Holmsjö Bildemontering HB, 0455-91045
Fler delar: Roslunds, 0435-25200
Lastbilsdemontering, verkar mest vara nytt: Rogers Bil AB, 0381-663550

söndag 25 oktober 2009

Ett vinteride

Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fru och barn,
snön lyser vit på maken.
Endast tomten är vaken.

Ja, i helgen var det så dags att ställa i ordning lastbilens vinteride, trots att den säkert inte hade haft något emot att köra runt även i snö och slask... Det känns hur som helst snällast mot den att låta den vila sig över vintern.

Steg 0: Starta bilen efter några veckors fuktigt stillastående, se Video 1.


Video 1: Vy under bil. Jag tror avgassystemet läcker någonstans!

Steg 1: Backa in bilen i ett skogsbryn. Montera 30W-lampor i motorrum och kupé för luftcirkulationens skull. Kontrollera glykolen (ja, det smakade sött om kylarvätskan i alla fall), stoppa in en torrboll i kupén och ploppa ur batterierna. Se Figur 1 och 2.

Figur 1: För att inte sjunka ner i den mjuka jorden får lastbilen vila på plattor och brädor. Observera kylarprydnad.

Figur 2: Vanliga bilbatterier duger. Notera att jordkabeln också är röd.

Steg 2 a: Fundera över hur sjutton presenningen far köpt bäst skall passa på lastbilen. För kondensens skull skall det vara ganska luftigt under, men samtidigt vill man ha ett så litet vindfång som möjligt. Se Figur 3 för insikt i skapandeprocessen.

Figur 3: Någon slags stomme av trä måste konstrueras.

Steg 2 b: Prototypen är klar! Övre brädan fastbunden i kranen, se Figur 4.

Figur 4: Inte fager, men stabil!

Steg 3: Dra över presenningen som far köpt, vilken visade sig vara en redigt tung sak på 5x7 meter, se Figur 5.

Figur 5: Yours Truly drar något nytt över något gammalt.

Steg 4: Förtöj eländet noggrant i lastbilen så det klarar höststormarna, se Figur 6. Anslut strömmen till lamporna. Lägg som kronan på verket även en lättviktspresenning om flaket så det inte samlas fullt så mycket mojs där.

Figur 6: Tada! Lik Långben?

Det var allt för den här gången!

onsdag 21 oktober 2009

Ett mysterium löst!

Låt mig börja med att förklara att det mesta med min lastbil är stora mysterier för mig! Jag vet inte ens hur man byter olja, och som lök på laxen verkar det dessutom finnas ganska dåligt med verkstadshandböcker på marknaden. Om någon har någon sådan till en L80 eller L85, hör av er!

Hur som helst, eftersom allt är mysterier är det många saker som förbluffar mig. Detta inlägg rör ett av dessa mysterier, och dess lösnining.

Figur 1: START PILOTE

Ja, i hytten finns något som kallas Start pilote, se Figur 1. Den är belägen till vänster om förarplatsen, se Figur 2, och har delar man kan skruva på och förundras över.

Figur 2: Piloten i perspektiv

Tydligen är detta något som brukar finnas i bilar som varit i det militära, och som inte helt överraskande använts till att starta lastbilen kalla morgnar. Meningen är att man skall föra in en eterpatron i den och punktera denna patron med nålen som sitter i locket, samtidigt som man försöker starta. Väldigt effektivt, men tydligen även skadligt för motorn om man gör detta för ofta. Tusen tack till veteranlastbilsforumet!

En förklaring

Figur 1: Ämnet för förklaringen

Den vanligaste frågan jag brukar få när folk hör att jag köpt mig en lastbil är: "Men vad skall du ha den till?", som om man måste ha en utstakad och iskallt planerad strategi med allt man företar sig! Svaren jag brukar ge är variationer på "Brumma runt med", "Driva mig runt med" och "Svina runt med", något som de flesta motvilligt verkar köpa till sist. Se Figur 1.

Den korta förklaringen följer: I januari -09 bestämde jag mig för att ta C-körkort, i februari hade jag skrivit in mig på Komarkens (numera Grönlunds) trafikskola i Göteborg och den 11e juli körde jag upp en molnig (och tack och lov folktom) lördagsmorgon. Jag klarade uppkörningen, det hade gått åt ungefär 30 körlektioner vid det laget, vilket är något mer än det brukar krävas tydligen... men jag var glad ändå!

Jag började rutinmässigt spana på Blocket.se efter lastbilar mellan 20 000 och 100 000 spänn, även om den övre gränsen mer än väl översteg min budget. Jag visste ungefär vad jag ville ha: Kran och tippflak. Efter ett tag insåg jag även att jag skulle må bäst av en veteranlastbil, eftersom vägavgift och vägskatt lätt springer upp till 20 lök om året på nyare bilar. En fredagkväll i september lade jag ögonen på vad som senare skulle visa sig bli min alldeles egna lastbil. Tyvärr hade jag redan hunnit bli packad vid det laget och fick vänta med att syna skapelsen tills dagen efter. Det var inget att tveka på, flak (dock ingen tipp, men vad tusan), veteran, kran och såg god ut. Efter att ha krupit runt och låtsats veta vad jag höll på med (vilket jag inte visste) tog jag den på en tur. Sedan slog jag till!

Nu återstår bara frågan vad sjutton jag skall ha den till.

Några tekniska detaljer följer:

Modell: L80 Super
Motor: DS8 på 190 hk, turbomatad rak 6a, 8 liter (se Figur 2) [1]
Växellåda: 5-stegad synkroniserad (G500) [1]
Axel: 4x2
År: 1969
Mil: 15 000
Totalvikt: 11 560 kg
Tjänstevikt: 7 160 kg
Kran: Hiab FOCO 6000, klarar 4 ton
Ägare: 7 inklusive mig
Historik: Varit i kronans tjänst till 1996 (då togs den i trafik i alla fall)
Övrigt: Skattebefriad, kostar 1 200 spänn i halvförsäkring (Trygghansas veteranförsäkring)


Figur 2: Turbon!

Det som stundar härnäst är att förbereda den inför vinterförvaring:

  1. Kolla glykolen i kylaren (att den finns, t ex)
  2. Hänga in en liten glödlampa i hytten respektive motorrummet för att få luftflöde
  3. Ploppa in en torrboll i hytten
  4. Plocka in batterierna (vilka för närvarande är två bilbatterier, verkar funka bra)
  5. Täck kran, hytt och huv med tung presenning. Försöka hänga upp den med någon slags bräda från kranen så att den kommer upp en bit från taket.
Något jag glömt?

Referenser
[1] Scania, Fordonshistoria 1891-1991, Björn-Eric Lindh. Streiffert & Co Bokförlag HB, 1992

måndag 19 oktober 2009

En blogg i vardande


Välkommen!

Här kommer jag dokumentera arbetet med min fina Scania L80 från 1969, och alla får spana in.